LondonEyes

Jag chattade med min kära vän (och ex-chef) Erika igår och hon frågade hur jag hade det och jag kom verkligen på hur tråkit det är här. Jag bor utanför sthlm stad i en förort men ändå så att det räknas som sthlms kommun. Det är ca 1 timme från våran dörr till T-centralen och det är alldeles för långt för att bara åka in utan andledning. Jag vet inte vad jag hade gjort om inte Pernilla också bodde kvar hos sina föräldrar här i närheten. Dom flesta har ju flyttat närmare stan eller till Norge för att dom har fasta jobb.

Jag sa till Erika att jag försökt jobba på min musik, nu har jag ju världens chans att utvecklas, med tillgång till piano och allt. Men jag är så fruktansvärt uttråkad så min lilla hjärna får ju ingen stimulans alls. Det går inte. Så vi kom fram till att jag ska åka till min gamla gymnasie skola och försöka repa där. Jag har gjort upp en strategiplan för hur jag ska uppnå mina mål när jag åker till Budapest. Och om jag är lika driftig som jag tror att jag är så kommer det gå vägen :)

Jag måste hålla fokus bara för just nu (även fast inget händer) så är det mycket på G. Fick mitt körkortstillstånd igår så när pappa tagit handledarutbildningen ska jag övningsköra varje dag. Jag kollar på lägenheter i sthlm också för att jag inte ska behöva bo hemma när jag inte är utomlands. Disney affären i London vill ha tillbaka mig under jul och jag funderar på att jobba där dec. jan. så jag tjänar ihop pengar till allt mitt resande och min cd. Jag och en kompis vill åka till New York runt februari. Jag ska öva in en spellista och arrangera min inspelning i budapest. MEN FÖRST ska jag till London!! Om bara en vecka så åker jag och är där i 10 dagar, jag ser fram emot det så hiiiiiiiiiiiimla mycket! Äntligen får jag träffa min fina vän Lina som jag saknat och inte sett på över ett halvår.


Då var det bara en vecka kvar!